onsdag 25 mars 2009

EN BLOGGERSKAS BEKÄNNELSE = )
ANGÅENDE TID...

HEJ ALLA GOA!

Jag bekänner....= )hi, hi... jag är INGEN undermänniska som får hur mycket som helst gjort och jag har inte fler timmar på dygnet än er andra, och jag är inte mer energisk än någon annan.

Det är så att jag har mycket tid hemma för tillfället. Jag är en lärare som är hemma sedan januari pga stress, utmattningssyndrom. Man har ju hört talas om detta fenomen, men aldrig trott att jag skulle drabbas!!! Jag har haft en orimlig arbetsbelastning, har höga krav på mig själv och jag ger de goa barnen på jobbet jättemycket. Jag har läst att de som drabbas av "utbrändhet" är de som

har mycket empati, är ambitiösa, kreativa och har höga krav.

Japp...det är jag i ett nötskal! I början orkade jag ingenting. Jag var kraftlös, kände ingen glädje, hade ångest, hade svårt med koncentrationen, var trött och seg. Det var absolut inte JAG! Jag brukar kunna tänka positivt, vara i farten från morgon till sena kvällen och jag brukar vara NÖJD med livet.

Jag fick ordinationen att vila och göra saker JAG tyckte var roligt. Vilket jag knappt visste vad det var, allt positivt var så förknippat med barnen och familjen, det var svårt att hitta något som var JAG. Det var då jag tog tag i inredningen igen, för det är JAG. Inredningstidningar lästes och jag kollade på alla era fina bloggar och fick mycket inspiration, och tog sen mod till mig och började blogga själv. Och OJ VAD KUL DET ÄR!!! Jag har hittat det jag tycker är KUL!

Det är först nu som jag kan vistas på skolan igen, vilket var omöjligt i början. Jag har fått proffsig hjälp i att återkomma till skolans lokaler och jag ska försöka klara av att vistas i klassrummet, vilket jag jobbar med just nu. Jag ska tillbaks, men på andra villkor, jag ska gå till jobbet och ha det bra, inte bara tänka på vad som är bäst för barnen, och jag ska avgränsa mina arbetsuppgifter.

Nu på dagarna är jag en stund på jobbet, sen gör jag något jag tycker är kul; bloggar, målar, åker till IKEA eller någon annan trevlig butik, pysslar och fixar hemma, tar det lugnt och sen är jag med barnen. Nu har jag äntligen fått tillbaks lite energi och det är därför som det händer lite här hemma och jag är SÅ glad för det!

Jag har blivit SÅ klok på den här tiden och bra på att ta hand om mig själv. Jag har förstått hur viktigt det är att göra något för mig själv. I både lärarjobbet och föräldraskapet får man mycket men man ger också otroligt mycket av sig själv, och det är jätteviktigt att fylla på med ny energi.

Idag har jag fyllt på genom att måla shiffonjén igen, med hjälp av barnen. Här är jag (helt ostylad) och Ebba i våra målarkläder, Wilma står för fotograferingen.


Så ta hand om er, och få inte dåligt samvete för att ni inte får något målat eller gjort, då har ni säkert gjort något annat bra, kanske tagit det lugnt eller bloggat eller bara varit!

Sköt om ER!!!

Kram L-L

33 kommentarer:

  1. Fina syster med sötaste Ebba!! :)
    Älskar er massa massa, och Wilma så klart ;)

    Kraaam

    SvaraRadera
  2. Hej på dig!
    Det är viktigt att stanna upp och inte glömma bort att tänka på sig och sina nära och kära. Jag ska börja jobba 25% nu i april efter en tids sjukdom. Jag jobbar också som lärare och vet att man vill så mycket, men måste prioritera mer. Jag märker att jag älskar mitt jobb, men måste ta det lugnt i början. Bloggandet är bara så kul med all inspiration. Ta hand om dg och de dina.
    Kram Susanne

    SvaraRadera
  3. Åååhhh sicken liten sötstrumpa!!!!!
    Jag har 2 illdåd här hemma med. Oliver 10 år och Thea 7 år...de kivas inte alls...nädå inte alls.. hi hi

    Bra att du skriver av dig. Du berättade ju för mig innan och det var snällt att du öppnade ditt hjärta. Nu är du fri att prata då du sagt till oss alla andra...skönt va!

    Och du....visst är det gutt att gå omkring osminkad med sunkiga målarkläder, läppja på lite kaffe medans man gejjar????

    Tack för din söta kommentar hos mig innan!

    Många kramar!

    SvaraRadera
  4. Härligt att höra att energin kommer tillbaka och tack för att du delar med dig av din historia.
    Bloggandet är bra för själen och ger i alla fall mig massor av positiv energi.
    ta hand om dig nu.
    Kram kram

    SvaraRadera
  5. Hej å Godmorgon..... "va söööt du ä"
    - Jag tror att de ä jättebra å berätta hur allt ligger till,,, jag skriver oxå ibland att jag är dålig,,, just mycket för att "alla tycker att man har sån energi" och visst de har man ju tydligen, men jag gör nog mest saker av ren vilja!
    Som igår, när jag sydde påsarna,,, Grrrhuuuu! Guuud va jag va dålig,,, så jag sydde å sydde bara för att tänka på nåt annat! Har en period nu med andningen.... Känns som att man får kämpa med varje andetag, å jag slänger mig ner och gör hypnos titt som tätt!!!!
    Det är ju oro, ångerst å allt tillsammans som gör detta (omedvetet) Pratade iallfall med min Läkare igår, fick tid i slutet av April,,,, alltid sån väntan!
    Jag känner igen mig på dig, om att DETTA ÄR INTE JAG,,,, känns som att man bryts ner lite varje dag, sen har man några bra dagar - å märker hur fasen skönt de KAN vara, å får då nytt hopp, sen blir jag dålig och allt faller ihop igen, å åter en ännu jobbigare styrka att ta sig upp igen!!! osv osv.... Igår tog jag tom en Atarax på dagen,när jag sydde!!! Man blir slö och seg, å det är så himla skönt när jag är som jag är....

    Usch, då!!! jag är kanske allderles för pratglad om mina bekymmer, men jag donar - och det gör mig lycklig,...

    Jag tror att jag hade mått bättre inom mig, om jag hade en butik här ute,,, men när jag är som sämst känns de väldigt långt ifrån.... Som mina påsar till "Alex" jag har så himla svårt att säga ett pris på sånt,,,, jag menar de ä ju inte jättemycket tyg, men många moment å de tar sin tid!!!! jättesvårt!

    - Allt jag vill, är att bli vanlig,,, så att jag KAN göra de jag vill...... Tycker de ä skönt här på bloggen, för man behöver inte alltid säga hur man mår,,,, utan man kan få "låtstas! att allt ä toppen!!!! ;)

    Oj vad långt IGEN,,, jättekul med tjejen som gillade oss,,, hmmm- vilken bra smak hon har *fniss*


    STOR kram j

    SvaraRadera
  6. Jag bara kramar dig...

    Nuförtiden är det så tråkigt vanlig att vi har stress eller burnout - och det är så viktigt att man kan tala om det. Därför sättar jag stort värde på att du öppnade ditt hjärta till oss. Och det är så trevligt att du känner bättre nu och har hittat glädje och nöje igen. Ta hand om dig!

    Stor kram Marja

    ps. my swedish is soooo bad... sorry again :)

    SvaraRadera
  7. Ja ibland måste man nog stanna up o tänka efter vad man vill få ut av livet o vad man ska prioritera o vad som är viktigast, annars är man i riskzonen...Ta hand om dig!! Förstår vad du menar med att att ha höga krav på sig själv, jag är precis likadan!! Men inredning är ju otroligt healande, det är ju bland det roligast som finns... Ha en fiiin dag, Kram Sofia

    SvaraRadera
  8. Härligt att du är på rätt väg igen! Tror tyvärr att det är allt vanligare att det blir "för mycket" och att kraven bara växer..men som sagt skönt att du har kunnat göra något possitivt av det här å har hittat tillbaks till ditt intresse! Å din blogg är verkligen jättefin!!
    Stor kram Nettan

    SvaraRadera
  9. Skönt att du är på rätt väg! Det är viktigt att stanna upp och fundera ibland. Jag har haft en stressig period nu, planering till vikarie, börja skola i ny stad sex timmar bort, min lilla älskling är borta och vi har en resa till NY bokad. Inte konstigt att jag somnar som en stock på kvällen... :) Ha en bra dag - kram E

    SvaraRadera
  10. Skönt att du börjar komma på rätt väg igen. Ha en underbar dag!
    Kram Kristina

    SvaraRadera
  11. VAD BRA att du hittat något som får dig att komma på rätt väg igen i livets alla kringelkrokar.
    Man behöver något EGET där man bara får vara och som ger en den där glädjen...som att strosa i affärer tex...hihi
    Du är modig som delar med dig och du beskriver så bra hur allt hänger ihop.

    Vilken FIN BILD Wilma tagit !

    Kram från Ulrika

    SvaraRadera
  12. Du verkar vara en sån härlig tjej, jag läser din blogg varje dag med glädje!!!
    kram åsa

    SvaraRadera
  13. Fin bild och kul att se dig! Vad bra att du stannar upp och tar hand om dig, du är nog snart tillbaks på jobbet igen med glädje och energi.
    Skickar många varma kramar
    Veronica

    SvaraRadera
  14. Skönt att höra att du känner dej bättre nu!! =) Kram

    SvaraRadera
  15. Vad skönt att du är på bättringsvägen och att inredningen kan hjälpa dig att må bättre!
    Jag har fått möjligheten att bara vara hemma och ta hand om mig själv, hus och hem under, först och främst 3 år, nu när vi bor i Luxemburg. Det är det bästa som har hänt mig. Att under en period i livet, när barnen fortfarande är ganska små, bara få lov att vara utan krav på sig att behöva jobba (som man måste i Sverige för att ekonomin ska gå ihop) och ta dagen som den kommer. Det borde fler få möjlighet till.
    Kram
    Helena

    SvaraRadera
  16. Hej Lise-Lott!
    Vad skönt att höra att du är på väg tillbaka och kan känna glädje igen:)
    Jag är jätteglad att du började blogga, du verkar så rar o go och så har du ett underbart hem du visar oss:)

    Vad söta ni är på bilden du o dottern!

    Ha en skön dag,
    kraam Jenny

    SvaraRadera
  17. Jag känner igen mig i allt du skriver..
    Jag var ju hemma med barn även när jag hade samma symptom som du.

    Ibland tog det 1 timme att få på barnen skorna, visste inte om barnen fått mat eller skulle få mat...
    Fick panikångest när jag skulle hämta barnen i skolan eller gå o handla - för mkt folk överallt. Kan fortfarande känna av visa grejer ibland..
    Så mannen fick vara hemma för sjuk fru i 4 månader..
    Gick o pratade med en person regelbundet, fick läkemedel etc...
    Tror man bara får låta det ta den tid det tar att komma tillbaka, sänka alla krav o som du skrev tänka mer på sig själv Att ta plats. Det är så lätt att utplåna sig själv som mamma.
    I mitt fall upptäckte jag att min almanacka var fulltecknad. Men inget handlade om mig!
    Så nu försöker jag iaf. Ta en förmiddag på stan eller ta en promenad eller nåt.

    Ta hand om dig! O stressa inte fram något för att du känner att du "måste vara duktig"!
    Du är bäst som du är!!
    En stor förebild för bla mig!! :)

    Många kramar Jeanette

    SvaraRadera
  18. Go du ä,,, Duuu! ska du ha din "butik" + webbisen och jobba på ditt "nuvarande jobb??? eller bara butiken???
    Kram j

    SvaraRadera
  19. Va skönt att du är på rätt väg igen...men ta det lugnt! Jag jobbar också inom skolans värld så jag vet verkligen vad du pratar om!!!

    Kjamis Cattis

    SvaraRadera
  20. Hej!
    Det är skönt att du är på bättringsvägen igen! Du får ta det lugnt och ta en dag i taget. Det är ingen idé att stressa på för att bli frisk och komma igen. Ha det bra! Kram Marina

    SvaraRadera
  21. Hej, jättefin bild på er! Sköt om dig, var nöjd över vad du åstadkommit och ta en dag i taget, du inspirerar så många via din blogg!!! Stor Kram Jenny

    SvaraRadera
  22. VAd starkt av dig att du "går ut" och berättar om hur det är, det kans säkert få andra att stanna upp och tänka till! Själv hade jag det väldigt jobbigt efter att min mamma gick bort, och träffade då en kurator som sa att det var jätteviktigt att man just höll fast vid det som man tyckte var roligt, att man hade en hobby, när man inte mådde så bra. Det kunde vara en stor hjälp! Så det är helt rätt att satsa på ditt inredningsintrese!

    SvaraRadera
  23. Vad skönt att du mår bättre!! Man tror att man är ensam i hela världen när man mår som sämst men man är långt ifrån ensam. Det kan vara skönt att veta!

    Tack för en underbar blogg!!

    kram Johanna

    SvaraRadera
  24. Hej!
    Tittade in på din blogg för första gången.
    Vi mammor behöver ibland bara bry om sig själva och lära oss att koppla av.
    Ikväll ska jag bara titta in i mysiga bloggar och äta popcorn när mina 3 barn somnat och en man som är bortrest det låter väl härligt.
    Ska titta in lite oftare till dig.
    Kram Jessica

    SvaraRadera
  25. Tack för fina ord!!
    O tack för info om Anskus Kammare. Kollar genast!! :)

    Kram Jeanette

    SvaraRadera
  26. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  27. Tack för att du delar med dig av en del av ditt liv och vardag. Jag jobbar också som lärare och förstår hur lätt det är att gå in i väggen och bli utbränd. Vi får fler och fler uppgifter, större klasser och fler barn som inte heller mår bra. Ibland undrar man verkligen vad man håller på med. jag vet inte hur många gånger jag har tänkt tanken att göra något annat, än så länge har jag varit för feg...
    Tack för din underbara blogg och du verkar vara en sådan rar människa!
    Kram Maria

    SvaraRadera
  28. Tack för att du delar med dig!:) Jobbar som förskollärare och har många gånger fått tänka mig för, så att jag inte tar på mig för mycket. Känner ändå att jag ibland ligger väldigt nära gränsen. Måste få tid för mig själv ibland och vissa dagar är det enbart genom att ta en promenad. Har också en stor sorg jag inte riktigt tagit mig igenom och det märker jag av ibland. Min pappa gick bort i cancer 2004 efter att ha varit sjuk i nästan ett år med allt vad det innebar av hopp och förtvivlan.
    Skönt att du ändå känner att du är på rätt väg.
    Gillar din blogg mycket!:)
    Kram

    SvaraRadera
  29. Hej! du har en award att hämta på min blogg!
    Kram Victoria

    SvaraRadera
  30. L-L så starkt av dig att skriva om det. Jag känner igen mig så mycket i dig fast jag inte har alla symptom. Alla vet hur jag vill behaga alla så gott jag kan och hjälpa till och man är om sig och kring sig. Allt ger utslag till slut hur man än gör och det har jag också fått känna av. Vad härligt att få se en bild av dig.

    Stora kramen från mig / Anne

    SvaraRadera
  31. Vad tuff du är som skriver och berättar för oss. men nu är det på väg åt rätt håll verkar det som!

    Även jättekul att du går ut med bild på dig själv.... har jag tänkt att göra länge, så jag ska ta mig i kragen ordentligt.

    Tack också för dina fina ord i den lååånga kommentaren inne hos mig.

    jag bara älskar när ni söta bloggare ger mig så bra feedback på mina funderingar. Jag blandar ju väldigt friskt i min blogg nuförtiden, allvarligt med inredning och tokiga shoppingtips som ikväll..... hursomhelst så är kommentarer det bästa.

    Sköt om dig vännen.

    Kram Linda

    SvaraRadera
  32. Tycker oxå det är " strongt " gjort av dig & berätta !
    Tror att många av oss bloggare har eller är i samma situation.
    Men man måste tillåta att sätta sig ner & känna efter.
    Att köra i 120 % som du gjort & hamnat där du var, är inte bra för nån.

    Är ju oxå hemma pga av SLE, långtidssjukskrivning & utan jobb, än idag känna stress av att man inte duger.
    Och hitta sig själv är inte lätt, tro mig, jag vet.

    Men skönt att du har börjat komma rätt håll i livet, är ett stort steg...men skynda långsamt !

    Kram Nettan

    SvaraRadera
  33. Du har fått så många fina kommentarer... känner att jag inte kan formulera mig nu :S

    Jag är en sån som inte klarar av att vara ledig, måste ha nåt projekt på gång hela tiden annars blir jag rastlös och på dåligt humör. Fast även om jag gått an hela dagen så är jag missnöjd på kvällen innan jag lägger mig och tycker att jag inte fått nåt uträttat... Man är väl allt lite galen...? Har väl antagligen för höga krav på mig själv. Just nu jobbar jag deltid för barnens skull och det är jag så glad för att jag har möjlighet till.

    Stor styrkekram och massor av positiv energi till dig och sköt om dig nu!

    SvaraRadera

Lämna gärna ett meddelande 🤍