fredag 5 juni 2009

VÄGEN MOT MITT STORA MÅL...


Ni som har följt mig på bloggen vet att jag är en lärare som är hemma pga utbrändhet sedan januari. Jag har ett långt tag nu jobbat med att komma tillbaks till skolan. I början kunde jag inte ens gå in på skolan utan mycket obehagskänslor, jag fick bara ångest, instängdhetskänslor och ville bara därifrån. Jag fick börja med att jobba mig tillbaks i små steg. Första steget var att tittade på skolan en bit ifrån, när jag kunde det blev nästa steg att gå in på skolgården, när det var avklarat gick jag och tog i dörren, men klev inte in. Nästa steg var att kliva in innanför och sen gå igen. Ja, såna små steg har jag jobbat med. Det har varit delmål att ta sig in i personalrummet, gå i korridoren utanför klassrummet, kliva in i klassrummet, vara i klassrummet med barnen. Alla delmål har varit delade i många småsteg. Mitt stora mål har varit att kunna vistas i klassrummet själv med eleverna. Det har varit långsam takt framåt, och ibland har jag varit tvungen att backa något steg. Det har varit många tuffa steg på vägen mot mitt mål, men jag har varit envis och inte gett upp, jag har hela tiden haft klart för mig själv att jag SKA tillbaks.

I onsdags var det dags för den stora utmaningen! Jag skulle ha mina härliga goa elever - som jag har längtat efter - helt själv i klassrummet en liten stund. Jag gick med pirriga steg mot klassrummet och möttes av kramar och leenden från barnen. Jag klev in i det stora luftiga och ljusa klassrummet. Jag har inrett det i min stil så mycket som möjligt. Ni skulle känna igen stilen = ).Det är ombonat med en varm känsla blandat med en avskalad, stilren och lugn känsla. Jag är noga med att ha det lugnt för ögat, inga störande intryck för barnen. Rummet är jättefint med sina anor från en gammal skola, härligt höga fönster och högt i tak. Det är ett klassrum som det kändes lugnt och skönt att kliva in i. Jag stog med fjärilar i magen helt själv inför de glada och förväntansfulla barnen, de var lika glada att se mig som jag var att se dem. Stämningen var lugn och skön i klassrummet när jag pratade med barnen och talade om hur glad jag var att få vara där tillsammans med dem. Efter lite prat från mig var jag nyfiken på barnen. Så det bubblades från var och en av dem, de hade mycket att berätta. Hela tiden kändes det lugnt i mig och jag kände glädjen med att vara tillbaks där hos de härliga tvåorna. Jag känner mig SÅ STOLT och NÖJD!!!! Jag har lyckats ta mig till mitt STORA MÅL att kunna stå i klassrummet som lärare igen!!!

Jag blickar nu framåt mot augusti och målet är att jag då ska börja jobba 25 %. Utbrändheten har satt många spår i kroppen och själen. Det är fortfarande en hel del bitar att jobba med. Mer om det en annan dag. Jag är dock övertygad om att sommaren kommer att göra underverk med sin sol, värme och semester!!! Jag njuter av mina stora framsteg = )!!!

En stor kram från mig!!!

45 kommentarer:

Veronica sa...

Jag är så stolt över dej! Fortsätt med små steg, det kommer du komma långt på!

Massa kramar!!
/ Veronica

Marita sa...

Du har så rätt att vara stålt över dig. Vet att det tar sin tid och låt det ta så länge du behöver.
verkar som en bra ide¨att ta de små stegen du gjort.
Må så gott nu och njut.
~Marita~

Hem och Lycka sa...

Vad duktig du är, var stolt över dig själv! Jag har själv varit hemma en längre tid pga nästan samma sak som du och ska ut i arbetslivet igen i augusti så vill du ha nån att dela din nervositet och tankar med så vet du var jag finns ;-)

kram Mia

Vit poesi sa...

Tack, det känns skönt för mig att läsa detta, att det finns en väg tillbaka, ibland har jag misströstan. I dag är en sådan dag!
Kram Malin

jakt,skor,barn,inredning sa...

Du ska verkligen vara stolt över dina framsteg! Det kommer säkert gå jättebra när du ska komma åter och jobba 25%. Men kom ihåg att ta det lugnt. nilla

Anonym sa...

Åh vad häftigt och vad du har jobbat med dig själv! Kom igen och kör på, var stolt, du har gjort ett jättejobb! Stor kram Vivi på soltorp

Helenas loggbok sa...

Tack för dina fina inlägg hos mig! Jag kollade hos Me and Alice och fick massor av inspiration! Kollar hennes blogg ganska ofta, men inte tänkt på pojkrummet! Tack för tipset!

Blir rörd när jag läser om din väg tillbaka! Livet är inte alltid spikrakt som man ibland skulle önska! Vad skönt att du kommit så här långt och att det nu känns ganska bra att gå tillbaka till skolan!
Ha det gott!
Kramar
Helena

Signe 1 sa...

Vad modigt av dig att dela med dig av hur ditt liv ser ut 'privat' och din väg tillbaka!! Du ska vara jättestolt över dig själv, och dina fina barn (både dina egna och skolbarnen) kommer ju stötta dig till 150% samt alla andra runt omkring dig o vi bloggvänner förstås;-). Må gott och ta hand om dig! You go girl! Kram Sofia

Grodmamman sa...

Vad härligt att läsa att det kändes bra att vara där själv med barnen igen!:) Hoppas nu att det bara går åt rätt håll för dig och att du snart är igång så mycket som du vill jobba!
Var stolt över dig själv! Har en kollega som gick in i väggen för över tre år sedan och hon är inte tillbaka än.
Kram

mitt gröna hjärta sa...

Kämpa på bara, du kommer att klara det galant! Stor kram Jenny

Bygatan sa...

Så härligt att du kämpat dig tillbaka! Inte alla som klarar det, jättestarkt gjort!

Verkar som om du varit efterlängtad;-) Rörande..

Tack också för din goa kommentar, den värmde!
(har länkat dig också)

Ha nu en skön helg!

Kramar Lena

home by lina sa...

Vilken seger du vunnit...du har nått ditt mål...en liten bit i taget, en dag i taget...det gäller att stanna upp och prioritera vad som är viktigt här i livet. Önskar dig fortsatt lycka till =) KRAM Lina

Titti sa...

Vilket steg du tagit.Utbrändhet är inte att leka med. & som sagt ,tar tid att komma tillbaks. Men det var kul att läsa att du trivdes så bra med att träffa dina tvåor igen.Ha en skön kväll.
Kram Titti

Ulrika sa...

Du har jobbat på så bra, det är S U P E R D U K T I G T gjort av dig.
De där små små stegen du kämpat med gav resultat, härligt.

F I N B I L D på hjärtat och blomman

Kram från Ulrika

Fyra årstider ♥ My Lovely Four Seasons sa...

Jag är relativt nyutbildad och kan tänka mig att det är lätt att bränna ut sig. Har inget fast som lärare och undrar fortfarande hur jag ska klara av det..har svårt att sortera när det blir lite rörigt omkring mig. Att arbeta på förskola..är ok för mig nu...härligt att du är personlig..jag tycker om varma och personliga bloggvänner. tack..
Kram Lotta

promenader på landet sa...

Vad skönt att det går framåt och att du känner dig starkare. Jag tycker det är starkt av dig att delge oss här i bloggvärlden dina tankar, känslor och upplevelser. Så tack för att jag får ta del av en del av ditt liv! Lycka till med allt och har du kommit så här långt når du ända fram! Stor kram från Maria

milla-andante sa...

Jag ryser när jag läser om dina steg framåt... otroligt starkt!!
Har själv gått samma väg men inte riktigt lika klokt som du... Hoppas du får en massa kraft i sommar! (Både du och jag...)
Bilden är så ljuvlig! Blir så nyfiken på "ditt" klassrum också, jobbade själv i en 0-2klass innan jag blev sjuk och blir så glad när jag hör att du även satsar på miljön. Den är ju så viktig både för personal och barn! Vore kul om du kunde fota klassrummet för bloggen till hösten!
Tusen tack för din varma omtanke och fina ord!
Kram

Fröken Fräken sa...

Visst har du verkligen kämpat på och kommit långt! Låter som att du har en väldigt sund och bra inställning till hur du ska komma tillbaka och att man måste skynda långsamt.
Ha en riktigt härlig helg nu!!

Tulipa sa...

Hej!
Vad härligt att läsa om framstegen!
Man riktigt kände din lycka genom orden! Du ska vara såå stolt över dig själv!

Önskar dig en riktigt fin helg!

Kraam!

Fru Skrot - Rouva Romu sa...

Oj vad du är modig! Du kommer att ha det bra igen - var stolt över dig själv!

StrandviksVillan sa...

En såååå stor och varm grattis-kram till dig!!
Jättekul att du berättar och att det går så bra för dig :)

Kram Ann-Christine

Bella sa...

Vad glad jag blir över att läsa att du efter mycket slit och tålamod tagit dig tillbaka till att kunna stå inför dina elever igen, du är så stark och jag håller alla tummar som finns för att du kommer fortsätta kunna ta små steg framåt även i fortsättningen, tvivlar inte på det, vet ju vad du går igenom och det tar tid och är ingen enkel resa, men jag är övertygad att du kommer klara det, men det får ta tid, finns ingen genväg tillbaka...

Stoooor kram till dig denna lyckans dag :)

Lilla huset på prärien sa...

Vilket härligt inlägg!! Vad skönt att höra att det har gått så bra för dig. Och jag är så glad att läsa att du hela tiden har velat tillbaka och haft det som mål. Det är många utbrända som inte vill det alls. Jag tror dock att utbrändhet beror på så många saker och sällan är det jobbet helt allena. Jag känner din STOLTHET ända hit!! Good for you girl!!

Kram Jenny

ansku sa...

Härligt att höra att du har kommit så långt! Bra kämpat, du ska verkligen vara stolt över dig själv! Det kommer säkert att gå bra framöver, även om det tar sin tid. Ta hand om dig!
Kram Ansku

Minsysterochjag sa...

Du är verkligen så modig som har vågat ta steg för steg mot målet och för att du vågar prata om det öppet. Lycka till med din envisa vandring mot målet!

Kram/Josefine

Allt o Inget Med Jeanette sa...

Applåder o stoora kramar!!!

Vad härligt! Vad glad jag blir för din skull! Vet vad du menar.. Så skönt, nu kan den goda cirkeln komma i rullningen! Den som går uppåt med glädje, inspiration i arbetet o energi!!
Klart barnen är glada att ha dig tillbaka. Med all säkerhet alla föräldrar också!!

Som de säger : tiden läker alla sår. En del lätt, en del tar längre tid o kräver mer arbete!! Fortsätt ta det i DIN takt o var rädd om dig!!

Kram Jeanette

Hanna sa...

Vilken tjej! Du ska verkligen vara stolt över dig själv. Jag håller tummarna för dig inför augusti och passa på att vila under sommaren så du får den sista orken. Dina elever är lyckligt lottade som har en så underbar fröken. Och klassrummet måste va en dröm , om man jämför med de "vanliga" tråkiga kommunalt inredda klassrummen. Varje gång jag ser min minsta sons klassrum så börjar inredningshjärnan arbeta.
Kram på dej

Jenny sa...

Hej goaste Lise-Lott!
Vad glad jag blir för din skull när jag läser ditt fina inlägg!
Jättebra jobbat Vännen, du är STARK!

Det märks att du är en väldigt omtyckt lärare bland barnen och att de saknat dig:)

Stoor kram till dig!

Jenny

Cattis sa...

Du har varit JÄTTEDUKTIG!! Du ska vara väldigt stolt över dig själv...

Kan riktigt tänka mig hur ditt klassrum ser ut..härligt!

Ha en riktigt härlig nationaldag vännen!!
Kjamis

Syster Yster sa...

Hej!
När jag läser ditt inlägg blir jag rörd, för jag sätter mig in i din situation (om man nu kan det??) men du skriver med inlevelse. Så min ögon är lite glansiga just nu. Var stolt och jag kan bara säga grattis till framgångarna!!!
Kram
Anette

Stjärnor & Champagne sa...

Hej på dig...Go girl håller på dig som vanligt. Kan inte sätta mig in hur jobbigt det är. Men jag kan ju bara tänka mig. Jag tycker att det räcker med stressen runt omkring mig och när barnen tjatar mamma hela tiden. Ibland blir jag så frustrerad att dom får säga Anne istället för mamma. För det blir bara mamma,mamma, mamma hela tiden.
Var rädd om dig vännen.
Kram till dig från mig/ A

Vitt och Blått sa...

Vad stark du var när du gjorde det själv! :) Måste kännas jättebra och jag förstår att du är så stolt som lyckats ta dig till ditt stora mål! Här på bloggen delar du med dig av din energi, inspiration och massor av idéer såklart! :) Det är roligt att följa dig! Ha en underbar helg vännen! Kram E

Villa Hemmet sa...

Kanonjobbat. Skönt att det går på rätt håll igen.

Tack för peppning inne hos mig. Jag förstår precis vad du menar. Jag vet att jag ställer höga krav på min omgivning, men detta skall tas som en komplimang eg. Men guuud så många puckon det finns...

kram o lycka till!!

Jes/Vita villa vila sa...

Hej vännen,

Å jag blir alldeles glad i hjärtat för din skull!!! Klart du ska vara STOLT över dig själv. Vilken prestation. Jag är klart imponerad över din målmedvetenhet och jag är säker på att det är den som tagit dig så långt!!! Önskar dig all lycka ♥

Stor kram Jes

hjärtehem sa...

Hej Lise-lott!
Jag blir så glad & samtidigt så rörd när jag läser ditt inlägg. Som du har kämpat....dina ord är såå viktiga för oss andra oxå, en tankeställare. Vet inte, men det känns som om det är ganska vanligt att vi i "denna bloggvärlden" är människor som har ganska höga krav på oss själva!

Blir så sugen på att se ditt klassrum....jag jobbar på en särskola för barn med autism så vi måste ha det ganska avskalat och det tycker jag är så skönt för det mår ju vi i personalen oxå bra av.

Ta hand om dig & njut av sommaren, det kommer att gå finfint för dig i augusti!!!
Kram åsa

Hemma hos Razzel sa...

Grattis!! Du gör helt rätt som tar det i små små steg! Lycka till med hösten och fortsätt att "ta det piano"!!

anne sa...

Vad du är duktig!
Så härligt att du orkat kämpa dig tillbaka på en mycket knölig stig - det är härligt och inspirerande att läsa om.

Njut och var fantastiskt stolt över dig själv!
Kram Anne

Sue sa...

Du ska vara stolt över dig själv och dina framgångar i din sjukdom!!!!!
Du är så duktig gumman och det kommer att gå bra för dig!!!

Många lycka till kramar från lilla mig!

Lisa.L sa...

Så strongt av dig och vad roligt att det gick så bra =) önskar dig alla lycka till ! mvh Lisa

syster doris sa...

DU ÄR FANTASTISK!!!! Jag vet precis vad du går igenom och vilken kamp det är, en overklighetskänsla att inte kunna bestämma själv över känslor och tankar. Va långt du kommit! Njut av sommaren...jag hejar på dig!
STORKRAM Tina

Ingunn sa...

Lykke til med tilbakekomsten til arbeidslivet.

Flott blogg du har.

Klem fra Ingunn :)

bubbelrummet ♥ sa...

Vad glad jag blir för din skull ;-) Hoppas du tar det lugnt nu & se till att ta vara om dig.
Kram!

Nettan sa...

Vilken seger, vad duktig du är! Fortsätt kämpa i din egen takt å känn efter vad som känns bra!! Va stolt för dina framsteg!
Stor kram till dig!
Nettan

Blåbärs och smultronstället sa...

Härligt att du snart är tillbaka hos dina goa elever igen. Ta det lugnt och njut av sommaren först:-)
Jag har varit sjukskriven p.g.a sjukdom i ett år och är tillbaks i min etta igen. Jag började arbetspröva i mars, 25% i april, 50% i maj och nu de sista veckorna provar jag 75%. Vi har så mycket att göra nu, vi har skolavslutning på fredag och jag ska packa ihop allt i klassrummet, för att jag ska byta rum. Därför skulle jag känna mig mer stressda om jag inte var på jobbet. Från midsommar är jag ledig i ungefär 7 veckor, så jag hoppas att jag ska få nya krafter då.
Lycka till med jobbet!
Kram Susanne

Malla sa...

Vad skönt, grattis!
Klappa dig själv på axeln och njut i sommar. Det är du värd!

kram kram